wickiis

jo arbetslös som man är så har jag legat i sängen typ halva dagen. Gått upp, traskat omkring i underkläderna ett tag, klätt på mig, tagit hand om min tvätt som självklart stog på mitt schema. Det finns nog hopp trotts allt, att jag kan bli nästa Bree vand de camp! Efter vikning av tvätten var det promenad med The Dogs, och dem fick springa på gärdet och leka, så roligt. Chuppe stog på nosen i snön och Balder sprang och halkade och gled 1,5 meter på rygg. Etersom att det var svinkallt ute var det bara att hoppa in i duschen när man kom in så man fick igång blodcirkulationen igen. Fixade håret och på med sminket sen bar det av för att spela bowling. Thomas och jag har ju börjat spela bowling igen. Så nu är det fullt upp i veckorna. Gymmet två dagar i veckan, bowling varje tisdag, simma 1 gång i veckan. Beach 2010 är efterlängtad. 

Hatar att inte ha något att göra om dagarna, blir så rastlös. Jag vill ha tempo om dagarna. Jag vill kunna sätta mig på sängkanten på kvällen och pusta ut och känna att jag tagit vara på dagen. Inte som nu dra fötterna efter mig och plocka i hemmet för att sysselsätta mig. 

När ska det bli vår så man kan få tvätta vinterjackan och hänga in den för året. Gå ut i bara tjocktröja och skrika som Ronja? När ska Saga komma med årets första blommor som är så korta att dem bara passar i en äggkopp?

När man tittar ut känns det väldigt långt borta. Men förhoppningsvis så är det väl snart där igen. Man ska aldrig bli bitter, man ska ta vara på dagen och alltid bjuda på ett leende! Tänk på vad det gör mot dem du möter. Tänk på vad det gör mot dig själv.

Du kanske tror att du är lycklig för att du är lever som du gör. Men om du stannar upp och lyssnar på dig själv blir du inte bara lycklig över den situation du befinner dig i, utan också över vem du är. Jag lovade mig själv att jag skulle börja le från insidan och jag hoppas att jag lyckas med det. 

Under min uppväxt har jag varit en flicka som gått min egen väg, sagt ifrån när jag tyckt att något varit fel, skrattat högt och gråtit när jag kännt för det. Jag hoppas att jag fortfarande är den flickan. Jag har även varit fördomsfull, otrevlig och elak (Så tro inte att jag är någon ängel för guds skull:P). Jag pratade med Josefine om det igår. Är det värt att lägga energi på hur andra beter sig och är? Är det värt att hata för hatets skull? Är det värt att bråka för att sin partner ej stoppat in disken i maskin? Nej, jag tror inte att jag blir lyckligare av det. 

Ja det var väl vad jag hade i huvudet idag.